Betyg i Sverige har under lång tid förknippats med orättvisa och problem. Kanske är det därför som betygssystemet ändrats så många gånger under åren. Ingenting tycks fungera. Misslyckande på misslyckande får vissa att börja reflektera över om det är lönt att ha betyg i skolan överhuvudtaget. För är det verkligen värt för lärare och elever att genomgå den tid och stress som betygsättningen innebär, för ett i slutändan ganska trubbigt urvalsinstrument?
Lyckligtvis har regeringens utredare nyligen kommit med ett förslag om ett nytt betygssystem, som till skillnad från tidigare system inte verkar ha samma problem med betygsinflation, skarpa gränser för godkänt eller det relativa betygssystemets konkurrens mellan elever. Här följer en beskrivning över de enligt mig viktigaste förslagen.
Tio-gradig betygsskala
Dagens sex-gradiga betygsskala (A-F) ska enligt utredningen bytas ut mot en tio-gradig (1-10), där betygen 1–3 innebär mindre än godtagbara kunskaper. Det nuvarande betygssystemet har kritiserats för att nivåskillnaden mellan betyget F och E är för stor. Vissa elever har helt enkelt gett upp då en betygshöjning till E-nivå känts som ett ouppnåeligt mål. När det problematiska F-betyget nu i praktiken delas upp i tre nivåer kommer det att bli lättare för svaga elever att höja sig, vilket i sin tur kommer att höja incitamenten till att våga försöka. Även betyget A kommer att i praktiken delas upp – betygen 8–9 kommer att räknas som mycket goda kunskaper och motsvara dagens A, medan betyget 10 kommer att innebära utmärkta kunskaper. Således höjs även taket för betygen. En elev som i dagens system har lätt för sig kommer i det nya få högre betyg att sträva efter. På så sätt blir det nya betygssystemet mer motiverande för såväl svaga som starka elever.
Nationella slutprov och kalibrerade betygsvärden
Meritvärdet på grundskolan och gymnasiet, som används som urvalsmetod vid ansökan till högre studier, kommer enligt utredningen att bestå av två delar: Resultat från de nationella slutproven samt ett kalibrerat betygsvärde.
Obligatoriska och centralt rättade nationella slutprov kommer att införas i grundskolans årskurs 9 samt gymnasiets årskurs 3. Till skillnad från dagens nationella prov kommer dessa slutprov ha större inskriven påverkan på meritvärdet. 30% av elevens meritvärde kommer att avgöras utifrån dennes prestation på nationella slutproven.
Ett betygsvärde ska beräknas som ett medelvärde av de lärarsatta betygen 1-10. Detta betygsvärde kommer sedan att justeras utifrån skolans resultat på de nationella slutproven. Är de lärarsatta betygen på en skola höga i relation till elevernas resultat på slutproven kommer betygen att kalibreras ner och tvärtom. Detta är en kreativ lösning på dagens problematiska betygsinflation, eftersom skolor som sätter för höga betyg kommer att straffas. Det kalibrerade betygsvärdet kommer att utgöra resterande 70% av det slutgiltiga meritvärdet.
Nya krav för behörighet till gymnasieskolan
Idag måste en elev ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik, samt nio andra grundskoleämnen för att få behörighet till gymnasiet. I det nya betygssystemet föreslås istället att ett betygsvärde på 4 ska krävas för gymnasiebehörighet. Alltså kommer en elev kunna kompensera för sämre betyg i kärnämnena genom högre kunskaper i andra ämnen. Den här reformen, i kombination med den tio-gradiga betygsskalan, raderar stora delar av de problem som finns med dagens F-betyg.
“Teaching for the test” – inte ett problem
Även om reaktionerna på det nya förslaget har varit övervägande positiva menar vissa lärare att slutprovens stora betydelse kommer att påverka undervisningen negativt – man kommer att lära inför endast dessa prov. Fastän dessa kritiker har en poäng är jag övertygad om att de nationella slutprovens fördelar väger upp för nackdelarna. Det är just tack vare dessa provs centrala roll som betygsinflationen kan bekämpas. De kommer att vara centralt rättade, omfattande och kommer därför att vara betydligt mer träffsäkra än en enskilds skola satta betyg.
Sammanfattning
Avslutningsvis visar regeringens utredning på att ett välfungerande betygssystem kan utformas. Genom införandet av en mer nyanserad betygsskala, nya regler för gymnasiebehörighet samt centralt rättade nationella slutprov med kalibrerade betygsvärden, kommer dagens problem med F-betyget och betygsinflation att minska. Betyg behövs som urvalsinstrument, och även om det säkerligen kommer att uppkomma nya problem med det föreslagna betygssystemet är det ett bra steg på vägen mot ett mer rättvist skolväsende.
Hannes Eek, chefredaktör
