Under hela min skolgång har en stor del av min rasttid spenderats i skolbibliotek. Att sitta och läsa där på rasterna har alltid varit en självklarhet för mig. Men har verkligen alla dessa skolbibliotek gjort någon skillnad? Jag vet med säkerhet att min kärlek till litteratur inte hade påverkats nämnvärt, även om det i stället för bibliotek hade funnits ett stort, tomt rum med mandelkubb. Men för andra? Har det någon praktisk betydelse för elevernas skolresultat och studiero?

80 % av Sveriges elever som går på en kommunal gymnasieskola har tillgång till ett skolbibliotek, medan endast 15 % av gymnasieeleverna på friskolor har det. Totalt sett har 37 % av alla skolelever i Sverige tillgång till ett skolbibliotek. Men av dessa skolor granskades flera av Kungliga biblioteket i en rapport från 2018, där flera intressanta saker lyfts fram. Antalet fysiska böcker som lånats ut på offentliga bibliotek har minskat med 4 %, vilket motsvarar 3 miljoner böcker. På skolbiblioteken däremot fortsätter det att ligga på omkring 10 böcker per elev. Huruvida eleverna faktiskt läser böckerna är en annan fråga. Men att skolbibliotek används där de finns är alltid en positiv sak som inte får förbises. Att utlåningen minskat på andra håll än i skolbiblioteken visar ändå att åtminstone elevernas vilja att läsa inte har försvunnit eller minskat – men i äldre åldrar köper man kanske sina egna böcker.

I den internationella studien PIRLS, som publicerades 2023, visades det att läsförmågan har sjunkit bland Sveriges fjärdeklassare – just i den åldern då man vill fånga upp problemen innan det blir ett allvarligt hinder för skolgången. Om läsförmågan sjunker nationellt samtidigt som antalet lånade böcker är konstant – vilken slutsats ska man då dra? Att barn inte läser de böcker de faktiskt lånar? Eller att böckerna i sig inte håller tillräckligt hög kvalitet?

Huruvida skolbibliotek faktiskt gör någon skillnad har debatterats sedan det 2011 blev lag på att varje elev ska ha tillgång till ett bibliotek i skolans lokaler. Men eftersom skolsystemet är en så stor och komplex organisation som kan påverka ett barns läsförståelse på många olika sätt, anser flera forskare och lärare att det är svårt att forska om skolbibliotek på ett träffsäkert sätt. Däremot skriver Biblioteksbladet (2024) att det som verkligen gör skillnad – enligt starka studier från USA – är bemannade skolbibliotek. Där ser man en ökning i läsförståelse och förbättringar i ämnen som rör skrivande och läsning.

Själv tycker jag dock inte att frågan om skolbibliotek har mätbar effekt borde vara så avgörande, eller ens särskilt viktig. Ett skolbibliotek kan betyda mycket för ett barn som vill sitta på rasten med en bok – eller för ett annat barn som söker en trygg plats. Det borde väga tyngre än om forskare på KTH eller UU säger att barns kunskaper ökar eller inte. Det vi däremot verkligen måste fokusera på är att varje skola i Sverige ska ha ett bibliotek, och för bästa resultat – ett bemannat sådant. Där ska elever kunna trivas och fortsätta låna fin litteratur. Det är alltid bättre att åtminstone ge barn en chans, än att ta den ifrån dem.

Melker Nordström, skribent