Namnet på allas läppar, Greta Thunberg, höll för en vecka sedan en historisk demonstration i Stockholm. Den stannade dock inte där, utan spred sig till totalt 125 länder med över en miljon demonstrerande barn och ungdomar. Denna demonstration som skulle kunna tros ha bidragit med hopp har istället fått blandade reaktioner. Jag har fått höra allt ifrån vuxna människor som tycker att en 16-årig flicka ska ha lösningar på allt till ungdomar som tror att de kan demonstrera för klimatet för att sedan ta ett flyg till Thailand under påsklovet. Till detta har jag en fråga: är det någon som lyssnar på vad Greta Thunberg säger?
Jag var inte på demonstrationen. Istället läste jag en fiktiv bok på en svenskalektion som varken lärde mig något eller vidgade mitt perspektiv på saker och ting. En närmast värdelös lektion, skulle många tycka. Demonstrationen hade definitivt varit en bättre sak att lägga tid och energi på, och de som skolkade från denna lektion till förmån för demonstrationen hade nog gjort det även utan att ha en demonstration att gå till.
”Men tänk alla de som gick från viktiga mattelektioner där de skulle ha lärt sig att räkna på framtidens utsläpp i procent, eller naturkunskapslektioner som hade kunnat lära dem ett och annat om klimatet!”, kanske man hör någon säga i försvar. Ärligt talat tror jag inte att en missad mattelektion spelar så stor roll i frågan huruvida en elev om x antal år lyckas ta fram kall fusion eller inte.
Ändå är det ett av de främsta argumentet jag hört användas i debatten mot Greta Thunbergs strejkande. ”Hade person x inte skolkat hade x lärt sig något som skulle räddat det kära klimatet som den strejkar för nu!”. Okej, men om vi säger såhär då: hade vi lyssnat på forskare från början och stegvis minskat våra utsläpp hade vi inte befunnit oss i den här krisen som vi har framför oss nu. Istället befinner vi oss vid en brytpunkt gällande hur drastiskt vi måste minska våra utsläpp innan 2030 för att överhuvudtaget ha en chans att nå 1,5-gradersmålet, enligt FNs “Emissions Gap Report” (2018).
Ett annat av de argument jag hört är att Greta inte vet vad hon pratar om. På sätt och vis är det rationellt att tänka att man bör veta något om det man demonstrerar för, men var demonstrationen inte värd att respektera för att en 16-årig flicka inte förstår alla lösningar själv? Det Greta vill är ju egentligen att klimatkrisen, för det är en kris, ska tas på större allvar än den tidigare gjorts. Jag håller inte med henne om att kärnkraft och grön skatteväxling inte är lösningar, men Gretas uppmaning att högt uppsatta ska lyssna på forskare och deras lösningar är ett onekligen bra budskap. Bara för att hon själv inte förstår eller vet vad dessa lösningar är, betyder det inte att hela hennes budskap faller.
Problemet är bara att ingen lyssnar på hennes budskap. Det finns ingen tidigare klimatförnekare som nu har öppnat ögonen på grund av Gretas ord. De är för fixerade vid personen Greta och skolkandet snarare än budskapet hon förmedlar. Samma sak gäller de som står bakom henne och demonstrerar för en framtid de inte vet om de kommer att få; de litar på att Greta ska ta kampen för den utan att lyssna på hennes ord.
Trots att ingen egentligen lyssnar har Greta som ensam individ lyckats inspirera 1,5 miljoner människor i 125 länder för att demonstrera mot global uppvärmning. Kanske är det då inte hennes ord vi ska lyssna till, oavsett om vi håller med dem eller inte, utan själva aktionen i sig? Det kanske är just det som är det viktiga? En missad lektion eller två kanske inte gör så mycket i det långa loppet (även om folkpartisten i oss skriker), för att det är inspirationen som är det viktiga. Med inspiration kommer viljan att lära sig.
Vi är inte bara liberaler, miljöpartister och moderater utan vi är också människor. Individer som inte besitter tillräckligt med kunskap ibland för att fatta rationella beslut, särskilt i en så komplicerad fråga som global uppvärmning. Demonstration kan därför vara viktigt för att öppna upp debatten, men skolan är den plats där vi samlar på oss kunskaperna vi behöver för att föra den. Det gäller helt enkelt att hitta en balans.
Så för att sammanfatta: gå till skolan, lär er om försurning och utsläpp, men känner ni att ni måste, använd er rätt att demonstrera. Så länge ni vet vad ni demonstrerar för.
Elin Söderholm
Skribent Radikalt Forum