Att narkotikafrågan är en av de mest polariserade i svensk politik idag är det ingen tvekan om. I få andra frågor betonas känsloargument och moral så starkt, i få frågor är det så accepterat att välja inte bara sin egen åsikt utan även sin egna fakta, sin egen sanning.
Det här är ett mycket skadligt och djupt faktafrånvänt sätt att förhålla sig till en fråga. Precis som med klassisk blockpolitk så är det ett stort problem att människor som inte håller med varandra till fullo vägrar sammarbeta i de bitar där de faktiskt tycker lika.
Det är ingen hemlighet att Valet 2018 kommer se ett skifte från den klassiskt Höger-Vänster orienterade blockpolitiken till förmån för en nyare GAL-TAN rörelse, eftersom de viktigaste frågorna polariserar på det sättet snarare än ekonomiskt. För att förbereda för den debatten, där politiska program kommer behöva brytas ner i bitar och drivas del för del, kommer här förslag på hur vi kan göra det i frågan om cannabispolitik. För narkotikapolitik är en fråga som spiller över i många andra områden, och där den gör det kan vi komma överens även med de som ogillar helheten.
Organiserad brottslighet.
EMCDDA (The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) beräknar att den illegala droghandeln i Europa årligen drar in 9,3 miljarder Euro – bara på cannabis. Det motsvarar 88,7 miljarder svenska kronor. Varenda öre av dem finansierar i nuläget organiserad brottslighet, som sexhandel, människosmuggling, vapensmuggling, hot och våld. Föreställ er istället att den här handeln var laglig – och skattad. Om den skatten var lika hög som EUs rekommendation på cigaretter, det vill säga 60% av helheten, sen vi där en årlig skatteinkomst på 53 215 500 000 svenska kronor till de berörda EU länderna. En summa som kan gå till att finansiera skolor, infrastruktur, sjukvård, trygghet, miljöforskning etcetera. Med en laglig och beskattad cannabismarknad finansierar vi allt som är bra i välfärdsstater, istället för allt som är dåligt för världen.
Polisens prioriteringar.
dagligen ser vi löpsedlar om den stora krisen inom polisen. Våldtäktsfall går olösta, förgriper går fria, gängvåldet minskar inte, gatorna är otrygga. Otryggare än de behöver vara. Om den del av polisens resurser som just nu arbetar med att fånga in cannabisbrukare, framställare och försäljare frigjordes från detta skulle det ge dem en mycket bättre möjlighet att ta fast samhällets stora faror. Med en laglig och beskattad cannabismarknad ökar polisens möjligheter att fokusera på att förhindra våldsbrott och sexualbrott och allt annat förjävligt som sker.
Säkrare källor.
Den som idag köper cannabis i Sverige – vilket inte är en ickefråga, det är en femtedel av killarna i andra ring och nästan femton procent av tjejerna i samma grupp enligt CAN Centralförbundet för Alkohol och narkotika upplysning – har ingen möjlighet att kontrollera vad de får. De har ingen trygghet, ingen möjlighet att följa upp om de bedras eller skadas av någon som ljuger om vad de säljer. Vore cannabismarknaden laglig så skulle det finnas bestämmelser och kontroller, som med alla andra produkter, för att försäkras om att det som står på förpackningen är samma sak som det som finns inuti. Med en laglig och beskattad cannabismarknad skyddar vi konsumenterna från att ovetandes köpa potentiellt livsfarliga fuskvaror.
Det här är bara tre små exempel, snälla nog att ta hem och presentera för dina föräldrar, om hur vi tar steg i rätt riktning. Vi kanske inte kan komma överens om cannabis, men vi kan komma överens om att strypa finansieringen av organiserad brottslighet, och det är en bra början.
Karin Pettersson
Chefredaktör Radikalt Forum
Skribentfoto: Erika Apéll