Det ska löna sig att gå i skolan. Folk ska vilja lära sig mer, vilja klättra upp för kunskapsstegen och briljera på sitt framtida jobb. Pluggar man upp sina kunskaper ökar det ens chanser att ha rätt kompetens för ett visst arbete hos ett företag. Man vill ju tro att ifall man har kunskapen att utföra ett jobb på det mest effektiva och produktiva sättet, ska man finna trygghet i sin värdefullhet hos ett företag. Men icke sa Nicke, inte kan man garantera det.

Trots att man har kompetensen som krävs behöver det inte rädda ens anställning när ett företag har t.ex. arbetsbrist. Anledningen till detta är turordningsreglerna vi har idag. I Sverige håller vi nämligen hårt i det som är familjärt, även urgamla lagar från 1974 som lagen om anställningsskydd, LAS. En otroligt bra lag men som den och specifikt turordningsreglerna är i stort behov av modernisering. Att inte förse arbetsgivarna med lite makt över det dem så hårt kämpat för att bygga är att hämma svenska företag och därmed arbetsmarknaden.

Turordningsreglerna d.v.s. först-in-sist-ut, är logiskt. I teorin. Jag menar inte att man borde helt avskaffa dem, däremot borde reglerna istället för att titta på anställningsår titta på kompetens. Resonemanget lyder ”tillräckliga kvalifikationer”, faktum är att företagen befinner sig i en riskzon för att gå miste om viktig kompetens när man ska göra sig av med sina bästa medarbetare. Självfallet menar jag inte heller att man borde sparka dem som t.ex. nästan gått i pension,  men det är inte hållbart för företagets överlevnad att göra sig av med sina bästa medarbetare i favör till längst anställningsår. Som arbetstagare ljuger man för sig själv om man tror att tryggheten ligger i åren, det ligger i kunskapen, kompetensen och förmågan.

Det är även viktigt för unga att komma in på arbetsmarknaden, turordningsreglerna som de är idag försvårar den processen. Förutom att företagen riskerar sin överlevnad och förmodligen redan har arbetsbrist och skulle behöva de unga, så gör det också att de inte är villiga att investera i kompetens. Varför skulle de investera i kompetens om de inte har en garanti på att kompetensen kommer finnas kvar vid en neddragning? Det är en viktig pusselbit för företag att våga rekrytera ”fel” person och investera i kompetens. Arbetsmarknaden utvecklas ständigt, den moderniseras lite varje dag. Därför är det för mig ett mysterium att lagstiftningen inte går i takt med utvecklingen. Hur ska vi som arbetstagare bli skyddade om inte lagstiftningen är uppdaterad efter vår verklighet?

Jag är inte nyliberal, marknadsekonomi och svensk arbetsmarknad är inte livet. Turordningsreglerna är där för att skydda oss arbetstagare med all rätt och skydda att någon som arbetat 40 år i ett företag inte ska bli sparkad när någon nyexaminerad, fåfäng ungdom stapplar in. Poängen är att turordningsreglerna kan moderniseras och justeras, dem ska inte kastas genom fönstret, de är ju där av en anledning. Jag vill tro på att mina kunskaper efter år av studerande ska räcka för en prestation på ett arbete som gör att jag får stanna kvar. Det gör att man vill utvecklas och sträva efter nya mål. Ge arbetsgivarna lite makt över det dem så hårt har kämpat för att bygga, och ge arbetstagarna chansen att bli värderad i ett företag oavsett anställningsår.

Skribentfoto: Anna Törnström

Donja Tavakolinia

Skribent Radikalt Forum