Det är ingen som har missat att skolan är ett ständigt aktuellt ämne för Liberalerna och liberaler. Sedan regeringsbildningen har vi en liberal skolminister.

Cecilia Modig har intervjuat skolminister Lotta Edholm. 

Varför ska man som liberal bry sig om skolan? 

Liberaler har alltid brytt sig om skolan, och det har varit ett fundament i liberalismen att man varit aktiv i skolfrågor. Det är ingen tillfällighet att det är liberaler som har drivit på i väldigt många skolreformer, och att det även varit många med liberal bakgrund som har startat skolor över åren. Förklaringen till detta är att liberaler tidigt insett att det finns få faktorer utanför familjen som är så viktiga som utbildningen för en ung människas möjligheter att skapa sig ett eget liv. En god utbildning är det som gör att man kan ta klivet ut från byn, klanen eller den lilla staden och istället bestämma över sitt eget liv. En annan förklaring är att utbildningen har en sådan fundamental betydelse för samhället – En god utbildning är ju viktig för individen, men är också viktig för själva samhällsutvecklingen. Sverige är till exempelvis ett land som är byggt på skog, stål och civilingenjörer, och det har tagit oss väldigt långt, även för oss som inte har någon bakgrund i någon av de sakerna.  

Ett stort steg var när Sverige började med folkskola, hur förhöll sig de dåvarande liberaler till den? 

De tog striden mot människor som tyckte att deras barn skulle vara kvar på potatisåkrarna. Vid den tiden användes barn i väldigt hög utsträckning som arbetskraft, och behövdes även som arbetskraft, så det beslutet var väldigt radikalt både på det nationella planet och internationella planet. Liberaler hade ju då, och har än idag, en syn på barnet där barnet har egna rättigheter som är skilda från föräldrarnas rättigheter. Varje barn har möjligheter till att skapa sig ett eget liv, oavsett vad deras föräldrar tycker.  

Sen tycker jag att man inte ska ha en allt för naiv syn på folkskolereformen för det handlade också om att bilda folk utifrån statens uppdrag. Det vill säga det var tillexempelvis väldigt mycket kristendomsutbildning. Det var också en strid som påbörjades där många liberaler tyckte att det var för mycket kristendomsundervisning och för lite av det som man faktiskt skulle ha nytta av i livet.  

Folkskolan var viktig för Sverige, men vad är viktigast för dig i skolpolitiken? 

Jag skulle säga att det är kunskapsresultaten. Både, att det är ungefär 15% som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper, och att det är ganska många av de elever som är högpresterande som inte når sin fulla potential i det svenska skolsystemet. Svenska elever är tillexempelvis för dåliga i matte, och vi ser en trend där svenska barn läser sämre. Matematikkunskaperna är även för låga bland de allra duktigaste som kommer in på KTH och Chalmers. Kunskapsresultaten ger ju ett slags brett perspektiv, och påminner om varför man har en skola, nämligen att man faktiskt ska bibringa kunskaper. Svensk skola har istället fått bli en lösning på alla olika möjliga samhällsproblem.  

Vad behöver vi göra för att förbättra svensk skola? 

Det är olika svar på den frågan, men till exempel behöver vi se över kursplanerna igen. De är alldeles för lite inriktade på faktakunskaper och för mycket inriktade på att analysera och argumentera på ett sätt som unga hjärnor inte är mogna för. Jag tror att vi behöver få en renässans för boken eftersom vi har haft en digitalisering i svensk skola i för hög utsträckning som har varit ogenomtänkt och ovetenskapligt förankrad. Idag vet vi att man lär sig bättre, och att man läser bättre, längre och mer avancerat om man läser i en bok än om man läser det på en skärm. Vi vet att man lär sig mer om man antecknar för hand än om man antecknar på en dator. Allt det här leder mig till att tro att boken inte ska vara utrotningshotad utan att den ska tillbaka in i svensk skola. 

 Sen satsar vi även mer på att försöka hjälpa de elever som behöver mer utmaningar genom att försöka med permanenta spetsklasser. Vi ska även försöka bygga ut de spetsklasser som redan finns och öppna nya. Precis som elever som är duktiga i idrott eller musik, ska även elever som är duktiga i matte kunna gå om de vill det. Vi vill att elever som går på högstadiet ska kunna läsa gymnasiematte till exempel, och att elever som går i gymnasiet ska kunna läsa matte på högskolenivå. Det finns redan på ett antal skolor i Sverige, men vi vill att de ska finnas på fler.  

Vad är det som hotar svensk skola? 

Det största hotet är att för många ser skolan som ett verktyg för alla andra viktiga frågor eller för samhällsutveckling. Även att det är alldeles för få som vågar säga att skolans viktigaste bidrag till samhällsutvecklingen är när den får vara just skola.  Det är dock lättare sagt än gjort eftersom det finns massa viktiga områden där skolan kan vara både skola och samhällsutveckling, men där det finns en risk för att man lätt går ifrån kunskapsuppdraget.  

Sen skulle jag säga att ett stort problem i svensk skola är att det är för stökigt. Hot och våld är förfärligt i sig, men det är också så att det tar tid ifrån undervisningen. Ju fler minuter som går från det att lektionen har hunnit starta, desto mindre lär sig eleverna, och det finns stor anledning till att göra något åt detta. Framför allt måste lärarna få tillbaka auktoriteten i klassrummen, och vi som är politiker måste stå bakom de lärare och skolledare som gör det. Det är alldeles för ofta som politiker har backat undan när lärare har upprätthåller disciplinen i klassrummet. Regeringen kommer därför förhoppningsvis i höst tillsätta en utredning som kommer att handla om studiero och just den typen av frågor. 

 Det är också så att skolan måste fredas från all typ av kriminell aktivitet, och där tror jag att vi har varit lite naiva. Till exempel är det så att när man ska anställa någon till skolan måste man göra ett registerutdrag, men det är bara vissa saker man får ut. Den lagstiftningen var tänkt för att se till så att inte pedofiler skulle anställas på skolan, så den är väldigt inriktad på just den typen av lagbrott. Grovt vapenbrott, narkotikaförsäljning och narkotikainnehav är saker ur brottsregistret som en rektor däremot inte får se. Jag tycker inte att människor som säljer narkotika har något i svensk skola att göra. Det är ingen mänsklig rättighet att få vara anställd i skolan.  

Om du hade fått genomföra vilken skolpolitisk fråga som helst, vad skulle du genomföra då? 

Då skulle jag nog förstatliga ansvaret i alla fall för grundskolan. När jag tillträdde som skolborgarråd i Stockholms stad 2006, var det första [Liberalerna] gjorde att flytta skolansvaret från stadsdelsnämnderna till en central nämnd. Sossarna var till en början helt vansinniga över detta, Miljöpartiet också, och de tyckte att det var värsta slaget mot demokratin någonsin. När oppositionen sedan kom tillbaka till makten åtta år senare gjorde de inte någon förändring av det. Jag har sett hur viktigt det kan vara att centralisera ansvaret.  

För våra läsare som kanske inte är så insatta i skolpolitik ännu: Varför pratar liberalerna alltid om att förstatliga skolan?
För att det är så otroligt ojämna villkor. Det är jättestora skillnader mellan hur mycket pengar olika kommuner satsar på skolan och hur man utformar skolpolitiken. Skolan är ett nationellt ansvar inte ett lokalt. Det är just därför det är en så stor och viktig reform. Tyvärr har vi inte majoritet för det i Sveriges riksdag. Vi kommer dock att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm, det vill säga en norm för hur mycket pengar som kommunerna måste satsa på eleverna. Det är såklart stora skillnader, och det ska vara det också. Det är olika om man går i skolan i till exempelvis Norrlands inland med stora avstånd och småstadsskolor och mycket skolskjuts. Vi har kommuner som har socialt utsatta områden, och det är klart att det kommer kosta mer pengar än om man har en skola i Danderyd, och det måste man ta höjd för. Sedan är det så att det inte är säkert att det finns ett samband mellan att en kommun har dåligt med resurser och att en kommun inte satsar på skolan. Vi ser nu besparingar i Stockholms stad, och det är något som är helt oacceptabelt. Att man inte satsar mer på skolan är enbart ett tecken på Socialdemokraternas ointresse för skolan. Något att ha i åtanke när sossarna skyller på de statliga skolsatsningarna är att de bara motsvarar 7% av skolans totala budget. Det är klart att om Socialdemokraterna inte vill vara ansvariga för skolan i Stockholm, så är det klart att jag är den första att säga “anslut er till vår linje.” 

Cecilia Modig, chefsredaktör Radikalt forum.