Helt ärligt, vad gör vi då?

Ni vet vad jag pratar om.

Klassrumsdiskussioner som blir politiska på samhällslektionen. Och två rader framför dig eller på platsen bredvid dig kläcker någon ur sig något som får dig att vridas åt inombords. Är du seriös? Vad sa du? Du kanske vill skrika.

Samma sak på nyheterna på kvällen. S vill inte utesluta att använda militär i Malmö. Opinionsmätningarna visar att Liberalerna går mot ett tufft val där vi balanserar på 4%-spärren. Om människor bara kunde tänka lite, viskar hjärnan. Om de bara kunde tänka lite mer som jag gör. Vad fint det skulle vara.

Det är svårt att erkänna att de tankarna finns hos en liberal. Alla ska få tycka vad de vill! Jag må avsky dina åsikter men jag skulle dö…

Det är jobbigt att vara liberal. Precis som det är jobbigt att försöka få en trött ridskolehäst att gå fint.

För att förtydliga;

I ridsport talar man om att hästen ska “gå i form”. Det innebär att den böjer på halsen, trampar in bakfötterna inunder sig och bär ryttaren bättre med ryggmuskulaturen. När hästen böjer halsen rätt blir nosryggen – framsidan av huvudet – lodrätt mot marken. Det finns mängder av inspänningstyglar som drar hästens hals rätt, och ger en känsla av att hästen går i form. Det är ett bra redskap för nybörjare, men problemet är att det är falsk trygghet. Hästen går inte i form för att du som ryttare är skicklig, utan för att olika läderband gör allt annat för svårt.

Så när vi drömmer om en opinionsmätning där L får 18%, så måste vi komma ihåg att det viktiga inte är att det verkar som att fler är liberaler, utan att fler faktiskt blir det.

För du kan leda sossen till friskolan, men du kan inte tvinga den att dricka. Om du istället kämpar på, finslipar dina argument – lossar knäna och sänker dig i sadeln – tålmodigt tar debatt efter debatt – leder med tygeln, driver framåt med skänklarna – inte låser dig i din frustration utan ler och drämmer till med siffror och statistik – tittar vart du ska och leder med blicken – så kanske kanske det där halva tonnet flyktinstinkt litar på dig, och följer dig. Det finns en anledning till att vi pratar om en ryttare och dess häst som ett “ekipage”. Det handlar inte om en överordnad och en underordnad. Ni är ett team, ett team som präglas av tillit.

Så, när sossarna, eller SD, eller KDU, eller föralldel din vänstervinklade samhällslärare, säger något dumt nästa gång. ta ett djupt andetag.

Bak med axlarna. Upp med hakan. Driv framåt.

Karin Pettersson

Chefredaktör Radikalt Forum

Skribentfoto: Erika Apéll