Orden ekar fortfarande i mitt huvud efter jag stigit av bussen och för länge sedan sagt hejdå till socialisten i min tvåa som jag tagit en fika med. Hon kanske har rätt för en gångs skull, tänker jag. Liberalerna ligger på 2,7 procent i opinionen och kollektivister vinner mer mark än någonsin. Tanken att bara släppa allt och skita i att fortsätta engagera sig för ett parti som ingen vill ha är ganska nära i stunder som dessa. Är min tid och mitt engagemang verkligen värt det?

Jag ska vara ärlig: ibland tvivlar jag på mitt engagemang. När det känns som att all tid som läggs ner på LUF, som kanske egentligen borde spenderats på att hänga med vänner eller på att hoppa studsmatta med min lillasyster, resulterar i 2,7 procent känns engagemanget jävligt meningslöst. Det är lätt att tappa modet och att bara släppa allt, men trots känslan av hopplöshet slutar man ändå inte gå. För det gör inte en folkpartist.

Det har inte varit enkelt att vara frihetligt sinnad i ett land där socialdemokratin, med några få års undantag, haft maktmonopol så länge någon egentligen kan minnas. Men trots detta har det funnits liberaler som stretat emot med full kraft och tagit strid för den lilla individen även när det har varit obekvämt. Det har inte varit självklart tidigare som parti att strida om till exempel fri abort och avskaffandet av sjukdomsstämpel för homosexualitet. Men våra föregångare gjorde det ändå. För det var rätt. Om kollektivistiska sossezombies på 50 procent en gång i tiden inte kunnat stoppa oss ska 2,7 procent inte heller göra det.

Jag tror att lågan som alla luf:are besitter när de tveklöst tar striden mot ofriheten är unik, trots det hårda klimatet mot liberalismen. Tanken att hålla ryggen rak även när det blåser skrämmer livet ur de flesta kollektivister både till höger och vänster. Att fortsätta kampen för sin sak även när stödet är litet är inget som partier vars enda existensberättigande är makt håller på med. Men det gör vi. För vad är engagemanget värt om det slutar handla om saker man tror på och istället börjar handla om att skaffa sig stöd? 

Vi har så många fler ofriheter att krossa, så många fler medlemmar kvar att värva och framförallt så många segrar kvar att inkassera. Ingenting kan stoppa oss då, inte ens 2,7 procent.

Kornelius Persson

Vice ordförande LUF Södra Älvsborg