Betyg har varit en gammal tradition i Sverige. Sedan 1820 har vi haft betyg i olika former – A–D-skala, A–C, det relativa betygssystemet och så vidare. Men har vi verkligen tänkt rätt? Eller har vi bara infört ett godtyckligt system utan vidare eftertanke som sedan fortsatt av gammal vana? Nu är det dags att tänka utanför boxen. För tänk om betyg inte är det bästa? Tänk om det faktiskt finns ett bättre alternativ? I den här artikeln vill jag övertyga dig om att det är dags att slopa betygen och istället införa ett system som är mer rättvist, mindre stressande och bättre för elevernas framtid.
Psykisk ohälsa och betygsjakt
För det första – den psykiska ohälsan i skolan är stor, och den blir bara större. Bland 15-åringar i grundskolan kände sig 78 procent av flickorna och 51 procent av pojkarna ganska eller mycket stressade av skolarbetet år 2021/2022 (Folkhälsomyndigheten 16/5–2024). Det här är enligt mig ett riktigt alarmerande resultat. Och även om det såklart finns flera orsaker till att unga mår dåligt, så är det tydligt att betygssystemet spelar en stor roll. Istället för att lägga sin tid på att verkligen förstå ämnet och lära sig för livet, tvingas elever att fokusera på att prestera inför prov. Jag vet själv hur det är – jag och många av mina klasskamrater pluggar ofta bara inför prov, för att få ett visst betyg, inte för att kunskapen ska fastna. Det är inte ett hållbart sätt att lära sig på.
Intagningsprov istället för betyg
Istället borde vi införa ett system där man gör intagningsprov för att komma in på gymnasiet, högskolor och universitet. Det skulle minska stressen rejält eftersom man inte längre behövde oroa sig för att varje enskilt prov i slöjd, musik eller hemkunskap ska påverka ens framtid. Man skulle kunna lägga fokus på att bli bra på det man faktiskt vill jobba med. Vill man läsa naturvetenskap, testas man i matte och fysik – inte bild eller idrott. Känns inte det mycket mer logiskt?
Mer rättvisa – och slut på glädjebetyg
Det här systemet skulle också vara mycket mer rättvist. För betyg är inte alltid rättvisa, hur mycket vi än vill att de ska vara det. Glädjebetyg är fortfarande ett problem – vissa skolor sätter högre betyg än eleverna egentligen presterat. Jag vill verkligen att vi ska kunna visa vänsterfalangen att friskolor har lika kvalitativ utbildning som kommunala skolor, men då krävs ett system där alla elever bedöms lika, oavsett var de går. Med intagningsprov skulle alla få samma chans att visa vad de kan – oberoende av vilken skola de gått på eller vilken lärare de haft.
Betyg ger inte bättre återkoppling
Många säger att vi behöver betyg för att elever ska få återkoppling på sitt arbete. Men det är faktiskt helt fel. Bara för att vi inte har betyg betyder det inte att vi inte kan ha prov eller att läraren inte kan ge feedback. Tvärtom! Det som faktiskt hjälper elever att utvecklas är konkret återkoppling – alltså tydliga kommentarer på vad man gjort bra och vad man behöver jobba på. Ett C säger ingenting. Det är bara en bokstav, och den hjälper inte eleven att förstå vad som behövs för att bli bättre. Feedback gör det.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis tycker jag att betyg är en riktigt dålig idé. De skapar onödig stress, är oftaorättvisa och leder till att elever lär sig för kortsiktiga mål istället för att utbilda för framtiden. Nu är det dags för något nytt. Med intagningsprov och tydlig återkoppling från läraren kan vi skapa en skola där elever lär sig på riktigt, mår bättre och får en mer rättvis chans att lyckas. Vi har haft betyg i över 200 år – men nu är det faktiskt dags att tänka om.
Vilgot Andersson, ledamot LUF Storstockholm
